24/12

Nu är det jul. Idag blir det mycket julöl så för att inte göra nån av dem, julölen alltså, besvikna så räknar jag upp det som dracks hos min syster idag, dock inte enbart av mig. Mysingen Midvinterbrygd, Rudolf, Nils Oscar kalasjulöl, Oppigårds Winter ale och en Anchor Our Special ale. Nästan helsvenskt alltså. Då tomten har kommit så var detta den sista posten för i år. I år kom jag faktiskt hela vägen så vi syns igen nästa år.

23/12

Dan före dan så åkte jag hem till ölkällaren, också känt som mina föräldrars hus. Där klädde jag och min yngre lillasyrra granen och sen så gick jag igenom min ölkällare. Ett kärt besvär som måste göras när man har ca 180 flaskor som lagras på två olika ställen. Nya flaskor ska in och färdiglagrade ska tillbaks till min lägenhet så att potatisen och min fars viner fortfarande får plats i deras matkällare. Mycket bärande och plockande blir det. För att orka med detta så måste man ju dricka öl så en Ölfabrikken Juleöl slank ner. Ölfabrikken är en av de bryggerier som får mig att tro på danska bryggerier. De är duktiga, har inte så många galna idéer som Mikkeller utan brygger istället stabila, normala öl. Jag gillar ju Mikkeller också men det krävs ju lite mer av diverse saker när man ska dricka deras öl. Om man nu kan anse att en julöl på 8 % på 66 cl flaska är normalt. Ölen i fråga har en tydlig doft av tallbarr, chokladkola och blommor. Smaken är rund med toner av fruktkaka och alkohol med ordentlig växande beska. En skum kombo mellan Belgien och USA som funkar.

22/12

För att fortsätta med temat öl som passar med världen utanför så blir det idag Storm från BrewDog. Ja, det blåser lite ute alltså. Fast inte storm kanske men det känns, hörs och syns åtminstone. Lite grann som ölen alltså. Denna helt "normala" öl på 8 % som först humlats rätt hårt och sen lagrats på Islay-fat. Det känns av båda kan sägas och hyggligt balanserat är det också. Nu är det bara två dagar kvar och jag undrar var december egentligen tog vägen.

21/12

På årets mörkaste dag var det ju rätt trevligt att solen visade sig eftersom den inte gjort det särskilt många fler timmar än ett par arbetsdagar under hela december. Dagen till ära blev det faktiskt en Solstice d´hiver från det blygsamma bryggeriet Brasserie Dieu du Ciel. Det är väl helt normalt att döpa sitt bryggeri till Gud i Himmelen, eller. Ja,ja de är från Kanada och de kan brygga öl så för mig är det helt okej. Detta är en mycket trevlig barleywine-liknande historia som har både choklad, kaffe och citrushumle i palletten. Bar att njuta således och veta att nu har det vänt. Ja jag vet, ugnen behöver städas.

20/12

Återigen en sån där dag då det dracks öl men inte nån speciell julöl utan mest för att Håkan inte ska behöva släpa med sig alla sina oräkneliga flaskor sprit till Skåne. Coolast var nog trots allt den varma Quelque Chose. Varm körsbärsöl , mer sånt.

19/12

Idag blev det en legendar som blev inbjuden i glaset, nämligen Stille Nacht från De Dolle Brouwers. Det betyder rätt och slätt på flamländska, de galna bryggarna. En grym liten sak på 12 % som smeker munnen innan den klappar till med enorma mängder rött äpple, mandel , belgofenoler och alkohol. Men inte så mycket som man skulle kunna tro när det handlar om 12 % i en öl. Den har redan nu det mesta men det intressanta är vad som händer om ett par år ? En tidig julklapp skulle man kunna säga.

18/12

Gott öl kom och gott öl gick men ingen var särskilt julig. Men trevligt sällskap fanns det åtminstone.

17/12

Kulmbacher Eisbock är en väldigt speciell skapelse som det är fascinerande att det är först nu den är tillgänglig i Sverige. Kulmbacher är ju ett av Tysklands inte största men åtminstone större bryggerier. Eisbock är man nästan ensamma om att brygga kommersiellt. Vad är nu en eisbock för nåt. Det hela börjar med en bocköl, en stor öltyp som mest kan beskrivas som en lager som ätit väldigt mycket protein och blivit stor och stark. Men när det inte är nog så tar man och fryser vörten och när man tinar den så är det första som blir flytande alkohol, socker och lite andra kemiska prylar. Vatten kommer sist så man koncentrerar ölen genom att frysa den. Ölet är väldigt maltigt med klara toner av brunt socker och en bra beska som tjongar i på slutet. Faktiskt inte så sött som man kunde tro utan mer melassigt och lite strävt. Nu väntar vi bara på den riktiga isen också.

16/12

Midvinternattens mörker. Mer ljusterapi, eller nåt. Idag var det soluppgång i Stockholm 08:43. Trots det var det så mörkt i Kungsträdgården strax efter nio att jag undrade hur länge jag egentligen hade jobbat över.
Jag är rätt ljuskänslig, drabbades tex av en fet ljusdepression när jag gjorde lumpen i Boden 1996. Ölen är dock inte deprimerande på nåt sätt utan en mycket välbalanserad öl bryggd av Sigtuna Brygghus för Wicked Wine på ett recept från Stefan Gustavsson, bryggmästare på Grebbestad. Varför denna mix har uppstått har jag ingen aning om men det blev inte alls illa. Stefan har trots användandet av både kardemumma, kryddnejlika och muskot lyckats att styra ölet helt rakt och utan att trilla ner i nån hemsk kryddimma typ Falcon Julmumma.

15/12

Meantime Winter time, och snart blir det ljusare, även om det dröjer en vecka innan det ens är teoretiskt så.
Jag börjar bli jäkligt trött och zombielik av för lite dagsljus även om det idag var sol för första gången på typ ett ljusår. Ölen´ra. Jo det är en mycket trevlig sak med de klassiska tonerna choklad, kaffe, grisstia. Den är engelsk och en av de absolut bästa julöl jag druckit från de brittiska öarna. Den är nämligen balanserad till skillnad från det mesta som brittiska bryggerier pumpar ut när tomten är på gång. Var bilden är tagen har inget att göra med nåt utan det är så att jag försöker vara kreativ med bildtagandet vilket leder till småroliga bilder ibland, tycker jag i alla fall.

13 - 14/12

Först lite väl mycket av det mesta men ingen julöl och sen ingenting pga dagen före men väl en julmust från Zeunerts. Enligt vissa julmustarnas kung och visst kan jag väl hålla med om att den smakar lite mer och godare än vanlig Apotekarnes. Och ja, ljusstaken är med eftersom jag diggar min nya ljusstake stenhårt.

12/12

En fredag innehållande bland annat Rudolf. En mäkta trevlig öl från Dugges. En av de klart lysande stjärnorna i sveriges framstjärt eller vad nu Göteborg var/är. En mörk öl med mycket kaffe, choklad och rostade toner. Hygglig beska och tydlig syra á la Dugges. Dålig humor finns det också. Rudolf ren ale är ölets fulla namn. Å gud vad roligt ;-)
Och bilden är mycket snyggare i större format men håll till godo.

11/12

Idag blev det inte nån julöl igen eftersom jag inte kände för det, har bara julöl på 50 cl och ville inte ha så mycket öl. Ja, jag vet, det verkar konstigt men det går att känna så. Så dagens fångst blev en Innis & Gunn Island Cask.
En riktigt välbalanserad öl för att ha legat 99 dagar på jäkligt rökiga whiskyfat. Ölen får finna sig i att spela andrafiolen men gör det med bravur. Kartongen är ju apsnygg men flaskan ser ut som I & G flaskor gör. Måste dock fundera på var bryggaren hade ölet när de skrev att färgen är "jet black" dvs svart som fan. Det är kanske en fördel om man har lampor i lokalen när man ska färgbestämma ett öl.
En uppenbarelse idag var att det i en 33 cl Verdi Imp stout är mindre ren alkohol än i 50 cl Rudolf ren ale, faktum är att det är lika mycket i en Verdi som i en 50 cl öl med alkoholhalt på 5,5 %. Då håller Verdi ändå 8,2 %. Tänk på det nästa gång ni fnyser åt nåt starkt och drar i er en standardöl på 50 cl. Och de öl jag hade på 50 cl var starkare än 5,5% och I & G håller "bara" 7,7 % så jag talar inte emot mig själv.

10/12

Idag får man pris om man gjort nåt bra vetenskapligt eller kulturellt till viss del också. För länge sen alltså. Eller om man är ekonom så får man pris för att Riksbanken har för mycket pengar.
Man skulle ju inte kunna få pris för nåt vetenskapligt eftersom det sällan är det. Ölet idag skulle nog inte få pris. Twelve days från Hook Norton. Som vanligt med engelsk julöl så saknas det sötma och rätt mycket annat också faktiskt. Beska finns det och humlesmak också men malten har stuckit på semester och bara lämnat ett doftspår efter sig. Det känns som en tecknad film ungefär. Ett par streck som ligger kvar och sen också piper iväg. Jul firas inte med öl i England.

9/12

Idag blev det öl ute igen. Efter att ha skrattat sig torr i munnen och tårögd till Magnus Betnér så måste man läska framförallt gommen. Vilken tur att man är på Vasagatan. Stockholms bästa pubgata. På Bishops Arms fanns det både sittplats och som vanligt väldigt mycket öl. Kanske skulle man ha valt nåt juligt men det blev en Närke cAmarillo istället. Och den som vill protestera mot det kanska ska fundera en gång till eller två över det, gärna ihop med den ölen. Tänkte för ett ögonblick att jag orkar nog inte så mycket humle, men sen undrade jag vem som tagit över min hjärna och beställde en. Ölen kan beskrivas med ett ord, grapefrukt. Men när man tröttnat på det ordet så finns det en riktigt schysst blommig ale bakom också

8/12

Måndagen kom och började med god middag hos föräldrarna. Dagens öl blev Tokens Julefröjd från Ölands Gårdsbryggeri. Morgan Peillot som driver bryggeriet gör ibland öl som gör att man funderar på om han inte skulle fortsatt med hembryggning men så spottar han upp sig och man tänker att den här killen kan det nog bli nåt av. Julölen börjar schysst med mycket citrus, kaffe och rostad malt. Men efter ett tag så utvecklas det en skum doft som gör att man fundera om han släppt in grisar i bryggeriet. Det luktar för att tala klarspråk, SKIT. Det utvecklas förvisso till hårt rostad malt efter ett tag men lite skumt luktar det fortfarande. Smaken går på i samma sätt. Citrus, kaffe, lagård. Inte helt angenämt men ändå en bra bit över medel.

5/12 - 7/12

Fredag till söndag får finna sig i att hamna ihop precis som de tolv personer som åkte upp till Hälsingland och bakade pizza på Pelles landställe. Trevligt var det, och gott var det och mätt blev man och öl dracks det. De tre öl som sitter kvar längst i minnet är:

Fra Til
Det handlar inte om nån öl gjord för att hylla eller dissa Försvarets Radioanstalt utan det handlar om den senaste skapelsen från Mikkeller. För att vara en öl från detta bryggeri så är den väldigt återhållsam. Det vill säga den håller 8 % vol och är en väldigt väl utmejslad porter som visar alla sina kryddor på ett oemotståndligt sätt. Humlen känns nästan överflödig, trots att det är tre amerikanska sorter i den.

Saison d´Erpe-Mere
En Saison från de lilla bryggeriet De Glazen Toren. Den har allt som en riktig bra saison ska ha. Syra, lite citrus, kryddor och belgofenoler. Och till pizza satt den klockrent. Det enda som som ger ett bottenbetyg är etiketten som är gjord av nån som hittat alla finesser i Illustrator på en gång. Men det visar återigen att man inte ska döma hunden efter håren.

Vertical Epic 07.07.07
Denna öl ingår i en serie från Stone BC som bara kan släppas en gång om året av förklarliga skäl.
Man började 02.02.02 och tänker fortsätta till 12.12.12. Årets version eller rättare sagt förra årets version är en mycket trevlig sak i otroligt cool typisk Stone-flaska. Dvs glas med relieftryck och en halv uppsats på baksidan eller i det här fallet på fel ledd på flaskan så att säga. Ölet är en amerikansk tolkning av belgisk trippel och saison. Dessa två så närbesläktade öltyper, ehhh.
Bra är den i alla fall med fina belgiska toner en torr bladig beska och fruktighet. Mer Stone åt folket.

4/12

Idag tänkte jag slippa laga mat själv och äta på Greens Villa på Universitetet där det är pub på torsdagarna. Kanske kunde man få sig en julöl också, men så var inte fallet för Mysingens Midvinterbrygd var slut. Så det fick bli en Brännskär brown ale istället. Inte kattpiss det heller. Faktiskt en av de två brown ales som jag gillat, den andra är Fuggedaboutit från Dugges. Annars har jag svårt för brown ale. Som vanligt handlar det om en skada som åsamkats av ett storbryggeri. Den här gången handlar det om Scottish & Newcastle vars flaggskepp Newcastle brown ale smakar mer som nåt som kommit från en gyttjepöl än som öl. En bra brown ale enligt mig är fruktig, väldigt chokladig och har rätt mycket humle. De två översta passar in på det.

3/12

Dagens öl blev en av de mest klassiska. Our Special Ale från Anchor BC. 2008:an är 34:e årgången av denna julöl som har olika kryddning varje år och även ett nytt träd på etiketten varje år. Årets träd är Pinus Jeffreyi eller Jeffrey Pine. En tall som växer i norra Kalifornien och Oregon. För att ni ska förstå att den infon har har jag hämtat från Google och inte är nån trädnörd så är dagens bild på vad som är riktigt nördigt. Detta är åtta årgångar Anchor OSA i följd, 2008 är den längst till höger. Dvs om Gud vill och brallorna håller så kommer jag december 2010 ha 10 årgångar i rad. Nörd- and proud of it. Ölen då'ra - jo den är som de flesta andra år. Något mindre kryddor i år än tidigare. Potent luklt av trä och parfym. Komplex som bara den. Smaken är lite plattare än vanligt, men trevlig ändå. Mycket maräng, trä och choklad.

2/12

Nån julöl är det ju inte i ordets rätta bemärkelse men en vinteröl i alla fall om man får tro bryggeriet själva. Och efter att ha provat den så måste man faktiskt tro dem. De har nämligen bryggt en väldigt bra porter. Precis i min smak. Fyllig med mycket vanilj och lite ljusare choklad.
Vad jag talar om - Festivity från Bath ales. Insmugen sådär i alla hast när jag insåg att jag inte hunnit handla nån julöl än- förutom Nils Oscars årgångsvariant. Den kändes inte riktigt rätt framåt niotiden en tisdagkväll, ej heller Stone Imp Stout kändes som ett sunt val så sent en vardagkväll. Dessa var de två juligaste valen som jag hade hemma som inte var helt off. Jag ville jag ju prova vilken som helst av dem men lät den gode killen styra och Festivity gav mig tröst trots att jag inte fick nån riktig rökare trodde jag innan jag druckit ölet i fråga. Funkade till enchiladas gjorde den också.

Lovade ju att berätta vilken öl det blev den 1/12. Kalendern började med en riktig rökare. En sju år gammal Julkloster från Slottskällan. Det ska väl erkännas att den redan ställt in tofflorna till rätt stor del men rätt mycket choklad, plommon och fruktsötma fanns det kvar. Beskan var modest och ölet var väldigt torrt. Jag har två till på lagring så det ska bli kul att se om de dör helt eller hittar den andra andningen inom ett par år.

1/12

Nu är det jul igen eller i alla fall om drygt tre veckor. Men eftersom det redan snöat ymnigt en gång, jag har sett Blossa reklamen två gånger och kokat skinka och provat julöl så är det nästan jul.
Vad detta handlar om... det står längst ner på sidan. Öl blir det imorrn även om det dracks en idag men den beskrivs imorrn för nu ska det sovas.